En helt ny konsertserie med pianoaftnar på Konstakademien inleds den 15 september med den svenske världspianisten Peter Jablonski. Han spelar musik av bl a Schubert, Chopin och Prokofiev på den nya exklusiva konsertflygeln som nyligen anlänt från Bayreuth.
Första delen av Peter Jablonskis pianoafton består av verk med tydliga rötter i folkmusik från olika håll delar av världen. Både Chopin och Szymanowski beundrade de enkla mazurkorna från den polska landsbygden, men kunde även låta sig inspireras av exempelvis traditionell spansk musik, och Copland baserade sitt symfoniska poem El salón México på mexikansk dansmusik.
Efter paus breddas perspektivet och vi får lyssna till musik av de tre vitt skilda tonsättarna Lennart Lundberg, Sergei Prokofjev och Franz Schubert.
15 september kl.19.00 på Konstakademien, Fredsgatan 12, Stockholm (mellan Sheraton Hotel och Rosenbad)
OBS! BEGRÄNSAT ANTAL PLATSER – FÖRKÖP REKOMMENDERAS!
Information om biljettbokning
Program:
Szymanowski: Don Juan Serenade
Chopin: Mazurka op 17 nr 4
Szymanowski: Mazurka op 50 nr 1
Chopin: Polonaise op 26 nr 1
Copland/Bernstein: El salon Mexico
Paus
Schubert: Moments Musicaux op 94 nr 1-3
Lundberg: Ballade
Prokofiev: Sonata nr 7
Szymanowskis Don Juan-serenad ingår i triptyken Masques, op 34, från 1916. Vart och ett av de tre styckena i Masques alluderar på litterära figurer: drottning Scheherazade ur Tusen och en natt; Tantris le Bouffon, en parodi på den medeltida legenden om Tristan; och slutligen Don Juan, den store förföraren, vars serenad Szymanowski har gett en distinkt spansk karaktär och inslag av imiterad gitarrimprovisation.
Mazurkan i a-moll, opus 17 nr 4, en av Chopins vackraste och mest intima mazurkor, komponerades i början av 1830-talet, ungefär samtidigt som Chopin slog sig ner i Paris. 1835, när han komponerade de båda polonäserna i opus 26, var han redan en stor stjärna, som bidragit till att de polska dansformerna blivit ett populärt inslag i de parisiska salongerna. De många exilpolackerna kände naturligtvis igen sig i Chopins nostalgiska hemlängtan, men såg också i Chopins musik en symbol för kampen mot den ryska ockupationen.
Szymanowski vördade Chopin, men kände samtidigt att en av av orsakerna till den polska musikens förfall var den ”okritiska och nästan religösa kulten kring Chopin som nationalhjälte, som har hindrat honom från att bli förstådd som en stor polsk konstnär”. I sina 20 mazurkor från 1924-25 lyckades han utveckla arvet efter Chopin, genom att låta sig inspireras av folkmusiken från bergsområdena i södra Polen, som är helt annorlunda än den som Chopin kände från slättlandet kring Warszawa.
El salón México är ursprungligen ett verk för symfoniorkester, komponerat av Aaron Copland 1932-36. Den version Peter Jablonski framför är en transkription för solopiano av Leonard Bernstein, som också har arrangerat verket för två pianon. El Salón México var namnet på en dansinrättning i Mexico City, och verket är baserat på ett antal folksånger som Copland hört eller fått noter till under resor till Mexico i början av 30-talet.
De inledande takterna i Schuberts Moment Musical nr 1 har pianisten Paul Badura-Skoda liknat vid ljudet av joddling en vårmorgon i de österrikiska alperna. Senare i stycket dyker det även upp en gök och fullbordar våridyllen! Nr 2 kan beskrivas som en meditativ nocturne. De sammanlagt sex ”musikaliska ögonblicken” i denna samling publicerades 1828, men det dansanta tredje stycket, en av Schuberts allra mest populära små miniatyrer, komponerades redan 1823 och trycktes då separat under titeln Air Russe.
Prokofievs pianosonat nummer sju är den andra av hans tre så kallade krigssonater, komponerade parallellt under åren 1939-44. Alla tre anses allmänt vara bland Prokofievs bästa verk för solopiano, men de hör också till hans mörkaste och mest dissonanta alster. Tonsättaren hade vid krigets början tvingats komponera hyllningsmusik till Stalin, men här tycks Prokofiev uttrycka mer privata, sanna känslor. Sonaten uruppfördes av Sviatoslav Richter i Moskva, vintern 1943.