Klotina spelar Medtner

Pianoafton i Boden med Inese Klotina, torsdag 22 februari 2018.

Efter veckans succéartade konserter i Flen och Boden med Inese Klotina laddar vi nu om inför konserten på Konstakademien på söndag. Läs mer om konsertprogrammet  och lyssna på en inspelning av ett stycke hon spelade som extranummer –  Nikolai Medtners “Skazka” opus 34 nr 2:

 

Pianoafton med Inese Klotina

Söndag 25 februari kl 16.00 på Konstakademien

Köp biljett >>

Färgstark pianomusik på Konstakademin

Programkommentarer för konsert söndag 25 februari med Inese Klotina

Robert Schumanns ”Bunte blätter” är kanske inte hans allra mest kända pianocykel men det är en av de mest verkningsfulla. Den består av stycken skrivna mellan 1836-1849 som samlades av hans fru Clara och publicerades först två år efter hans död. Vad styckena handlar om vet vi inte, ledtrådarna är få men när man hör musiken så slås man av de tvära kasten mellan stämningslägen och att den minsta miniatyr tycks kunna rymma en episk berättelse.

Kvällens Beethovensonat delar opusnummer med den betydligt mer kända ”Månskenssonaten”. Utöver opus numret har styckena en gemensam undertext, ”Quasi una fantasia” (som en fantasi) men det är inte alls säkert att den kommer från Beethoven utan troligare att den lagts till av en förläggare. Oavsett det så ger undertexten en viss inblick i hur sonaterna bör ha uppfattats av samtida musiker/lyssnare eftersom Beethoven överger de traditionella formerna till förmån för ett nytt slags musikaliskt berättande som är alldeles hans eget. I denna sonat går satserna i varandra till synes skarvlöst, det är första gången han gör så men blir långt ifrån sista.

Om man är väl bekant med August Strindbergs ”Stadsresan”, så är det uppenbart hur Beethovens väldiga skaparkraft givit inspiration både till författare som Selma Lagerlöf och August Strindberg och många fler.
I Mälarlegender ligger Strindbergs dikt till grund för Rangströms tondikt, från början tänkt för högläsning och pianospel. Beethoven blir huvudperson mot slutet av dikten då klockaren, tyngd av all världens vedermödor, går in i sin Beethovenroll och spelar plötsligt som en fullblodsmusiker och konstnär.
Allt tungsinne till trots slutar dikt och musik med en ljus förhoppning och det är lätt att förstå hur Rangströms Mälarlegender blivit något av de mest älskade och spelade i svensk pianolyrik.

Nikolai Medtners krigssonat skrevs 1914 alldeles i början av första världskriget och är på många sätt en föregångare till de krigssonater/symfonier som skrevs av Dimitri Sjostakovitj och Sergei Prokofiev under andra världskriget. Musiken berättar om den masspsykos och mänskliga maktlöshet som uppstår i krig och hur urskillningslöst alla drabbas. Stämningen pendlar mellan akuta känslolägen och lyckas aldrig att samla sig till kontemplation. Därför blir det även så att ju mer musiken strävar mot triumf desto starkare påminns vi om att världen har gått sönder.

— Inese Klotina


Pianoafton med Inese Klotina

Söndag 25 februari kl 16.00 på Konstakademien

Köp biljett >>